Kategori: Indien 2017

  • Språk och konversationer i Indien

    Språk och konversationer i Indien

    Den indiska engelskan är ju lite speciell och man måste vänja örat lite för att förstå. Uttalet är annorlunda och även en del ord är andra än brittisk eller amerikansk engelska. Men det går även om det blir en del ”goddag yxskaft”.

    Indier har ofta en enorm vilja att alltid ge god service och sanningen är ibland sekundär.

    Patrik vill beställa en öl på hotellet i New Delhi men det säljs inga. Kanske kan de skicka till rummet, frågar servitören. Dessvärre minns inte Patrik vårt rumsnummer.

    ”No problem, I’ll check” och så ringer servitören receptionen och pratar på det lokala språket.
    ”It’s 312 sir”.
    ”How did you describe me? White, tall and fat?” undrar Patrik
    ”Yes, sir, and also very handsome!”

    På ett annat hotell försöker Patrik ringa room service för en öl.
    ”Stor, liten, medium?” frågar receptionen.
    Patrik vis av erfarenheten: ”Men ni har väl bara små?”
    ”Yes sir!”

  • Familjen Schough-Gabrielsson är här!

    Familjen Schough-Gabrielsson är här!

    Familjen Schough-Gabrielsson bestämde sig för att komma till Goa tidigare än planerat till vår stora glädje! Ruby och Devika klickar så bra, och det är så underbart att se.

    Alexander känner förvisso att han kommer lite vid sidan men vi försöker hitta sätt så han också har det bra. Det blir ju hans tur i något annat sammanhang, så är ju livet. Som tur är så är han lättroad.

     
    Vi var ju tvungna att rekommendera mysiga Fern’s by Kate’s och de slog till och med till och bokade boende där.




    Vi slappade vid stranden till långt in på kvällen och kom ikapp med vad vi alla gjort de senaste dagarna – och i våra liv! Så härligt att ha tid att bara prata och umgås och få bli serverad fantastiskt god mat vid stranden och senare i sanden (!).


    Enda negativa med dagen: de sköt fyrverkerier några meter från vårt bord och lösa hundar försökte fånga eld-glittret. En verkade ha fått något i pälsen och gnodde sig i pälsen. Jag hatar verkligen fyrverkerier och så även här.

     

  • Julaftonskväll i Goa

    Julaftonskväll i Goa

    Vi gillade Fern’s och den snälla servitören från Bhubaneswar så vi gick tillbaka på middagen. Barnen har tydligen en stort fläskbehov! På kvällen beställde de Carbonara och en annan fläskrätt. Det är nog ett tag kvar till att Alexander blir vegetarian…
    Julmat

    Familjen Nyberg gillar fri wi-fi

    Havsdelikatesser
    Delikatesser från havet: haj, bläckfisk, jättegod Kings fish, räkor m.m.

    Hajfilé
    Hajfilé i vitlök och smör med varma grönsakerCarbonara

    Carbonara med vacker gurkdekoration

  • Hundflickan i Palolem

    Hundflickan i Palolem

    Såg en lös ? vid havet igår. Hon stod och spanade allvarligt och jag trodde att hon letade efter någon i vattnet. Icke! När nästa våg kom så kastade hon sig på den, och på nästa, och på nästa, i full glädje! Idag var hon tillbaka och jag hade kameran framme. Tydligen bor hon på ett hotell nära och gillar att bus-springa med badmänniskorna.

    Var är vågorna?
    Var är vågorna?

    Här
    Här!

    Färdig hund
    Färdig!

  • Julaftonsdag i Goa

    Julaftonsdag i Goa

    Vi spenderade julaftons dag på Palolem beach efter frukost på Fern’s by Kate. Där kunde vi beställa bacon för första gången på resan. Lite bisarrt att vi sedan sprang på en grisfamilj när vi kom ut ? ? Och Alex som häromdagen skulle bli vegetarian, åt mest bacon av alla.

    Grisar i Goa
    Grisar i Goa

    Fler på stranden idag då det är lördag
    Fler på stranden idag då det är lördag

    Vi åkte hem med trötta barn och så stack Patrik och jag till ”stan” Chaudi för att bunkra lite. Det är som sagt lite svårt att hitta sånt vi är vana vid. Nu var marknaden stängd, och den trånga affären. Hittade lite chips, nötter och mjölk iallafall. Och till Patriks stora glädje ett ”systembolag” där ölen kostade 50 rupier (7 SEK}.
    Ölshop
    Sysset

    Alltid tagetesdekorationer eller annat för att hedra ägare och gudar
    Alltid tagetesdekorationer eller annat för att hedra ägare och gudar

    Blev lite nervösa att passera stirrande kossan med horn...
    Blev lite nervösa att passera stirrande kossan med horn…

    Det är förvånansvärt mycket julpyntat omkring Palolem. Eller kanske helt naturligt eftersom Goa tillhört Portugal till 1961 (övriga Indien tillhörde Storbritannien till 1947). Man ser mycket kyrkor och kors här och där. Portugiserna är ju katolska, så gissningsvis har det satt spår och även alla turister.
    Många kyrkor i Goa
    Många kyrkor i Goa

    Juldekorationer finns - och tomtar på moped
    Juldekorationer finns – och tomtar på moped

  • Dag 1 Goa (Palolem beach)

    Dag 1 Goa (Palolem beach)

    Sov som stockar och vaknade till ljudet av tuppar, hundar och getter. Så skönt att få alla trafikljud utbytta som vi haft i staden den senaste veckan.
    Vi tog en tur till närmsta by. Hade planerat att ha mycket självhushåll i lägenheten så letade upp ett supermarket. Där var det trångt och klaustrofobiskt och kön ringlade lång. Det fanns inte alls mycket som vi är vana vid. Gissar att man kanske går till marknad för färskare saker. Längtade hem till ICA Sturefors!
    Efter det begav vi oss till stranden Palolem. Heeeelt underbart! Längtade definitivt inte hem längre. 

     

    Mojito-drinken smakade visserligen persilja. ? I-landsproblem!!

    Korma
    Chicken Korma – all time favorite! Här med någon tvist med lite frukt.

    Priserna på strandrestaurangen var mycket billigare än de vi varit på i Delhi och hotellet i Bhubaneswar så nu känns det ganska onödigt att laga maten själva. Åt gott, badade mycket i det varma vattnet och mådde bäst. Dit lär vi väl gå varje dag, varvat med bad i polen vid lägenheten. Tror vi kommer få en bra vecka ??
    Sitter just nu vid nämnda polen och skriver. Barnen badar. Försökte göra en panoramabild ser ut som polen svänger?

    Lyxigt att vara helt själva vid poolen! Fast det är inte helt sant. Fullt med mygg! Vi måste nog rafsa ihop oss och fly. Men annars… har detta varit den bästa dan-före-dopparedan – ever! Gotta rush!!!

  • Resdag till Goa

    Resdag till Goa

    Idag har det varit en lång resdag. Vi lämnade hotellet i Bhubaneswar klockan 11 och kom till lägenheten i Goa efter midnatt – och ändå med bara med 3 timmars flygning. Flygbolaget Indigo hade satt rutten att byta i Bengalore med 5 timmars uppehåll så det var bara att anpassa oss till det hela.
    Tur att de även har engelska som stort språk…

    Övervägde att stanna någon dag där men samtidigt är det skönt att komma fram. Nu vill vi packa upp och vara stilla ett tag. Tycker ändå det har funkat förvånansvärt bra med 3 olika övernattningsställen sedan vi åkte från Linköping. Jag brukar vilja packa upp och organisera innehållet i väskorna men har accepterat läget.
    Vi spenderade alltså 5 timmar på Bengalores flygplats. Väldigt modern, fräsch och den hade massor shopping och matställen. Priserna är nästan svenska på många saker men det höll oss sysselsatta en stund att gå runt och titta. Lite (stark!) mat, mobilaktiviteter och kaffe på det så hips vips var klockan slagen och ombord vi gick.

    Skönt att barnen blir äldre och har sina telefoner som de kan lyssna på offline Storytel, se offline Netflix och naturligtvis, spela på. Hemma kan det bli för mycket emellanåt men det är så tacksamt när vi reser. Samtidigt missar de det som jag älskar, att titta på folk, I love it!

    Nu ska vi sova och vakna upp till vad vi tror är en helt fantastisk plats på jorden… Anade i mörkret på vägen hit att detta är ett helt annat Indien än vad vi tidigare sett…

  • Fullspäckad känslosam dag

    Fullspäckad känslosam dag

    Långa taxiresor, med allt som ses från vägen, ovanligt galen trög trafik på grund av stor cricketmatch mellan Indien och Sri Lanka.
    Målet med dagen var främst barnhemsbesök och att få besöka skolan vår förening bistår. På barnhemmet var det otroligt känslosamt för oss alla, att se nyfödda bebisar, äldre barn och allt däremellan, personal vi mött tidigare, älskade nannys, fotovisningar på Sverige-barn, samtal med föreståndare Saila och överlämnande av gåvor. Vi besökte skolan och fick en underbar sång- och gymnastikuppvisning av skolbarnen till bara våra två familjer. Vi är möra i huvud och själ. Vi har massor hälsningar och tankar, vi återkommer om det när vi landat i allt.
    Det viktigaste för oss personligen idag vill vi iallafall bjuda på: Soudamini och Devika möts efter 9 år. Soudamini skötte Devika 24/7 från 3 dagar tills vi hämtade 13 månader senare.


  • Girl power

    Girl power

    Det har irriterat mig att det är så mycket män överallt! I alla affärer och på gatorna så är majoriteten helt klart män. På nationella flygplatsen i Delhi var det 3 köer för män och en för kvinnor. Blir så less!
    Var är den kloka driftiga indiska kvinnan?
    Jo dom finns! När vi skulle på planet från Delhi till Bhubaneswar ser jag ett gäng kvinnor med mycket rosa i kläderna och funderar på om de tillhör den fantastsika rörelsen Gulabi gang. Gulabi gang kämpar för kvinnors rätt i Indien.
    Väl på planet (vi flyger inrikes med www.goindigo.in) så är det en kvinnlig kapten och flygvärdinnorna bär knappar som det står ”Girl power” på. Nu fick jag hopp om mänskligheten igen!

  • Natt 3: Ljud…

    Natt 3: Ljud…

    Nu är klockan 8 här. Jädrans liv inatt också på hotellet – och utanför. Nu börjar jag förstå att ”Ljudisolering” inte är så konstigt i filtret när man söker hotell. Men jag har då aldrig varit med om ett hotell som har musik och högljudda gäster (utan tillsägelser) till 5 på morgonen! Och inte bara att vårt rum störs utan det hörs verkligen på alla våningsplan.
    Hotellet har massor utmärkelser i entrén, bland annat ”Excellent” från Tripadvisory. Är de köpta?!
    Bild från igår när vi köpte mandelkakor (glutenfria!).
    Mandel
    Så typiskt Indien: jag protesterade på priset (ca 20 Sek). Han säger ok, 15 sek. När jag sen ska betala har han ingen växel (yeah right) så det blir 20sek ändå. Dyrt för Indien, vi skulle prutat mer men ibland orkar man bara inte!
    Något vi noterade var att på vissa ställen vägrade de pruta, så minns vi inte att det var förra gången. Mats och Karolina som rest jättemycket i Indien håller med och vi tycker alla att visst är det billigt fortfarande, men att vissa saker närmar sig svenska priser.
    Nedan köper vi ”bindisar”. Det är alltså klistermärken som man sätter i pannan när man vill vara fin. Det är inte kastmärken som många tror. Ibland sätter de bara röd förg där, det fick vi på barnhemmet när vi hömtade Devika.
    Bindisar ska vi självklart ha på oss när vi går på middag hemma hos Mahdu imorgon. Allas vår Mahdu som arbetat många år för Adoptionscentrum.

    Bindisar
    Bindisar

    Bindisar
    Bindisar

    Bindisar
    Bindisar

    Det var lite mer indisk prisnivå: 5sek för en karta.
    Lyckades också hitta kamersladd till datorn för en tia så förvänta er en bildbomb inom kort.